Alla som trotsar vädret vinner

Bloggat i Cykel   (7/07, 2009)   

Det finns en del gånger när väder och dylikt gjort det tydligt att rätt sak ikväll är att gå hem och ta det lugnt i soffan. Kanske film, te och kakor. Det är en bra aktivitet, verkligen respektabelt. Men istället har man planerat att cykla och hade kanske tänkt sig att det skulle vara lite lyxigt varmt, torrt och soligt väder. Och så blir det inte det. Men kalendern säger cykla ikväll. Det är cykla i oväder eller inte cykla alls. Så då cyklar man.

Det brukar bli de bästa cykelturerna.

Kontinuerligt tilltagande regn fram till midnatt var prognosen inför veckans tisdagstur. Klart man var förhoppningsfull! På väg från jobbet regnade det, när jag bytte om åskade det. Regnet smattrade på fönsterblecken och jag erkänner, viljan vacklade.

 
Stänka vatten är nästan lika ballt som att sladda. Nästan.

Uppslutningen var givet spöregn och åska oväntat stor vid Hammarbybacken. Låga gråa skyar svepte förbi och öppnade sig ibland, men inkommande från väst såg det ut att bli en rejäl regnomgång till. Så det var bäst att skynda sig att köra när det nu plötsligt blev ett uppehåll.


Johan var nog kvällens fotopojke. Han höll sig i bra ljus och var med på de få skarpa bilderna.

  

Det utvecklade sig snabbt till en mustig uppfriskande nyregnad kväll i grönt och brunt, med omväxlande sol och regn. En vinstlott!

Aron guidade oss på snirkliga småsnuttar i Hellas Southwest Side för att försöka hålla oss högt, men ändå nära hemtrakterna. Lite släpa och mycket toppenstigar. Jag hoppas det blev ett GPS-spår av det där, för oss med guldfiskminne.

 

 

 

  

  

  

Plötsligt kände man igen sig, bekant och tryggt ett tag, sen vek vi av på något nytt och allt var en stor ny överraskning. Att det fortfarande finns så mycket häromkring som jag aldrig eller mycket sällan har sett. Det är en stor liten skog hitom Ältavägen.

  
Bron före John Bauer var sakralt vacker att se ut från.

 
Berget söder om Brostugan är ju faktiskt ganska högt.

  

Sedan gav vi oss upp på berget söder om Brostugan. Jag har varit där och letat lite grann för ett par år sedan och det är ett bra berg.

  

Men sen blev det lite smolk i denna mustiga välfyllda bägare av nyregnad skog och kvällssol. Uppe på bergen ovanför Älta packade min nya härliga RP23-dämpare ihop och stuckdownade i bottenläge. Min Hellashoj fick en geometri som en Göteborgshoj, minus några tum på vevlagerhöjden. Eländes elände. Några veckors väntan och en tusenlapp får man nog räkna med. Eller en helkväll i snickarrummet med lite tur.

Men vem kan vara bitter över en sådan bagatell efter en sån här kväll! Supercykling, sol-regn, regnbåge. Och fram till stuckdownen, en riktigt bra cykel.

 

 
Lowrider. Finn ett fel.

 
Fint hela nöd-vägen hem tröstade mig så jag slapp tänka på prylstrulet.

 
 
Vid Hellasgården blev det mot-kvällsol i regndropparna och en ganska bra regnbåge österut.

 

3 Responses to “Alla som trotsar vädret vinner”

  1. Johan A Says:

    Klart en härlig tur, förutom att jag vurpade och slog i armbågen som nu är större än störst.

    Hoppas det löser sig med dämparen.

  2. Tobbe Arnesson Says:

    Jag är en stor förlorare denna sommar, usch usch.

    Dämparen fixar du själv, ska inte vara några problem. Men riktigt tråkigt att de inte fått bot på det där felet än. :(

  3. patrik j Says:

    Åeh! Jag saknar er mina cykel vänner! Även om jag fått nya så är det inte riktigt samma. Hellas är och förblir en unik jävla pärla. Glöm aldrig det.
    Finns mkt fin xc här i Åre med. Kom upp så ska jag visa er det bästa ;-)

    Kram

    Pat

Leave a Reply

23 queries. 0.093 seconds.
Powered by Wordpress
theme by evil.bert